Min ridning då och nu

God kväll på er! Jag har fått läsafrågor som jag tänkte jag skulle svara på,
 
 
 
 
Svar: Jag vet att jag pratar mycket om min ridning, hur stor skillnad det har blivit på den. Jag har helt ändrat stil kan man säga.. Innan jag kom hit så gillade jag att rida fort, Liane sa att hon tyckte jag red fööör fort och jag fattade ingenting (haha men nu gör jag det).. Jag hade höga händer, använde mina händer för mycket. Jag klämde med mina ben, hade alldeles för mycket tryck i stigbyglarna. Dessutom hade jag på tok för långa stigläder vilket gjorde att jag låste mina höfter och jag kunde inte känna hästens mage för mina stigläder var för långa. 
 
Anledningen till varför jag red för fort var för att det var min undanflykt när hästarna blev för starka. Såfort jag får panik i ridningen (hästarna känns långsamma eller jag har en dålig känsla) då vill jag rida på fort framåt men det är helt fel. Det jag fått lära mig här är att hästen ska bära sig själv, jag ska inte behöva jaga hästen utan hästen ska jobba själv. Det är något jag verkligen inte är van med, dessutom ska hästarna vara samlade i varje steg, vilket jag inte varit lika noggrann med tidigare. Dessutom har de ändrat mycket med min sits, kortat lädrena och sagt till mig att höja knäna och öppna upp höften. Det har gjort stor skillnad! Därför att när jag kortat stigbyglarna och höjt upp knäna så kan jag faktiskt känna hästens mage. Jag behöver inte alls göra stora hjälper längre med skänkeln för att få hästarna att gå framåt, nu kan jag bara picka lite och hästarna svarar på en gång. Förut tryckte jag ned hälen så mycket i stigbygeln för jag ville känna hästens mage men jag kunde inte känna den på samma sätt för jag hade på tok för långa läder.
 
Jag är en väldigt hetsig ryttare och nu får jag lära mig hur mycket tålamod man ska ha, såfort hästarna känns sega eller starka i samlingen så försöker jag driva på framåt. Inte bra! Dessutom vill jag såå mycket hela tiden så jag rider nästan lite för mycket, jag "drar" och skänklar samtidigt. Det de försöker lära mig nu är att rida för framtiden, använda så små hjälper som möjligt och låta hästen jobba - inte jag. Därför är jag redan nu lite mindre hetsig, försöker jobba med lågare händer (det är inte jag som ska lyfta upp hästen, hästen ska gå upp av sig självt), jag har blivit bättre på att inte klämma, jag vågar släppa på tygeln och hästen får jobba själv. Helt enkelt har jag blivit mycket bättre på att rida med mindre hjälper, men det är mycket kvar av träningen och jag längtar så tills jag blir ännu bättre😃
 
Hoppas ni kände att ni fick svar på era frågor, älskar när ni kommenterar och frågar! Fortsätt med det😍
 
Kram!



Tankar om mina hästar

God morgon på er! Jag tänkte jag ska skriva ner lite mer om mina tankar jag har i huvudet ibland, det verkade som ni tyckte det var intressant. Tack så mycket för era fina kommentarer jag fick på förra inlägget, blir jätteglad av era fina kommentarer betyder mycket 
 
Nu efter att ha varit här ett tag så har jag märkt vilken skillnad det är på mina hästar. Jag kom hit med idén att Linus skulle bli kanonfin och Falco skulle det ta mycket längre tid för. Men oj vad fel jag hade, Falco blomstrar som bara den! Han går från framsteg till framsteg just nu, han har fattat jobbet och jag tror han gillar den här ridstilen mycket bättre. Jag är mer känslig som ryttare, han får jobba mer och slipper en klämmig ryttare och stum hand. Numera låter jag han jobba och nuförtiden håller jag knappt i munnen på honom, han får jobba själv. Det som de är noggranna med här är att man absolut inte får höja händerna för det gör att du försöker bära upp hästen själv när det i själva verket är hästen som ska gå upp själv. 
 
Linus däremot han är stor och har långa ben men han har det lättare för sig eftersom han är byggd i uppförsbacke. Däremot har han ju haft lite otur på vägen hit, han fick ett stort djupt sår och sen fick han mycket träningsvärk i ryggen. Matte blev lite för mesig och satte på ett för starkt liniment så han blev bränd på ryggen så han fick vila från lektioner i flera dagar. Linus har bara gått totalt 5 lektioner här medans Falco har gått 8 lektioner så han har ju snabbare hunnit komma in i jobbet. Dessutom så är Linus lite mindre känslig än Falco, han är lite sådär att han tycker han är prinsessan på ärten. Han vet att han är snyggast och vackrast, därför tycker han att han inte behöver jobba lika hårt. Han verkar däremot gilla min gamla ridstil då jag har hållit upp honom och hjälpt honom. Nu måste han börja jobba mycket mer själv och det är det han inte riktigt vill acceptera.. Dessutom verkar han inte vara så snabb på nya saker, när vi lärde honom byten tog det ju 2 år och nu ska vi ändra om hela grunden! Det kommer nog ta ett tag tills poletten trillat ner men jag tror att när den väl gör det, då jävlar blir vi farliga😉 
 
Jag pratade med Kyra igår och frågade varför hon trodde Falco är så duktig på det nya jobbet men inte Linus. Då svarade hon att hon tycker Falco är så känslig och mycket fin att rida så han passar bra för det här jobbet. Dessutom är han faktiskt 9 år och är lite mognare än Linus. Linus är 8 år och är faktiskt inte lika känslig som Falco så därför har han lite svårare för det här jobbet. 
 
Fin är han min Linus!

 
Kram!



Tankar om byten

Godmorgon! Jag tänkte jag skulle berätta lite om byten, jag är lite fundersam.. Jag och Linus har äntligen blivit säkra i bytena och säkra i serierna. Men nu när vi ändrat om jobbet här då blir det en annan grej att byta, nu måste han vara mer i samling och ha bättre bakben så han tycker nog det är jobbigare att byta nu, eftersom jag håller inte upp honom, det får han göra själv. Vi har inte gjort så himla mycket byten men igår tränade vi mycket på det och jag fick till ett superbyte åt höger men sen innan dess två orena, det känns inte alls bra att vi fick två orena. Jag vet att bytena är säkra men det känns helt plötsligt inte alls lika lätt att byta som det gjorde hemma men då red jag i för fort tempo och då kanske det var lättare att byta för honom..?
 
Nu när jag går in på en diagonal blir jag stressad och osäker, bytena kommer nog alltid vara lite svåra för mig eftersom vi har haft en del problem med det. Linus kan det men ibland kan jag bli lite osäker och då blir ju såklart hästen osäker. Det var ett tydligt exempel på det igår, hela fyrkanten håller jag en perfekt samlad galopp med lagom mycket hand och lagom mycket skänkel. Men vad händer när jag går in på diagonalen?? Jo jag blir osäker, Linus blir osäker och vi tappar takten och det blir bara dåligt. Jag måste verkligen börja tänka om och säga till mig själv "vi kan det här". Jag hade en lite sämre dag för några dagar sedan och då var inte bytena perfekta det är då jag blir osäker. Nej jag måste verkligen skärpa mig och gå in och ha självförtroende i bytena, "hallå det är klart vi kan det här för tusan" måste jag tänka!!
 
Nu dessutom ska jag ändra lite hur jag byter i galoppen, Richard tycker jag måste hålla Linus spikrak innan bytena och samlad. Vi tränar inte bara för young rider klasserna utan för framtiden och om man ska rida Grand Prix måste man kunna göra ettor och hästen måste kunna vara riktigt samlad. Därför menar Richard att det är lika bra att börja träna på det nu, spikrak häst och samlad galopp. Tidigare har jag ställt till höger innan bytet till höger för att få honom rundare åt det hållet men det är big NO. För då sänker han sin högerbog och vad händer då? Jo han tappar uppförsbacken. Dessutom ska jag ändra min bytesgest, jag tar benet för långt bak. Istället ska jag bara använda sporren och föra sporren lite bakåt och Linus ska reagera på det. Haha ju mer man lär sig desto mer märker man vad lite man kan😉
 
Ni ser ju, jag har skänkeln för långt bak i bytena.. Tydligt bildbevis, nya läxan - mindre hjälper i bytena!
 
Nej idag när jag ska rida för Kyra då ska det vara bättring på bytena och mer självförtroende! 
 
Kram!



Tidigare inlägg